Arvsrätt

Arvsrätt

Arvsrätt är det rättsområde där man samlat bestämmelserna kring hur egendom som tillhört en person som avlidit ska fördelas vidare till efterlevande personer. Denna överföring kallas arvsfördelning eller arvsöverlåtelse, egendomen som överlåts är alltså själva arvet.

Juridiken på detta område ”Arvsjuridik” reglerar alltså vem som ska få ta emot egendom från en avliden och därmed benämnas som arvinge. Lagstiftningen finns i första hand samlad i Ärvdabalken. Ibland kan det finnas flera arvingar och då klargörs det hur hierarkin mellan dessa ser ut, alltså vem som får ärva först, vem som får ärva vad samt hur stor andel av det totala arvet som var och en av arvingarna ska tilldelas.

Ibland har den avlidne själv, på förhand bestämt hur arvsfördelningen ska se ut och formulerat en instruktion till de efterlevande avseende hur arvsegendomen ska hanteras. Sådan instruktion kallas för testamente och är juridiskt reglerad i lag. För att ett testamente ska vara giltigt så måste formkraven vara uppfyllda – man talar då om att det måste ha bevittnats av två oberoende vittnen samt vara skriftligt formulerat på ett begripligt sätt. Lagstiftningen syftar alltså till att den avlidnes vilja i möjligaste mån ska uppfyllas på ett rättssäkert sätt. Ibland utser den avlidne en särskild person för att verkställa testamentets innehåll, sådan person är oftast en Advokat och benämns då som Testamentsexekutor.

Den som mottar arvsegendom genom ett testamente benämns som legatarie och den specifika arvsegendomen benämns som legat. Både fysiska personer och juridiska personer kan vara legatarier och därmed motta arv genom ett testamente, dock kan inte minderåriga personer förfoga över arvet förrän de uppnått 18-års ålder och blivit myndiga.

Dödsbo och arvskifte

När en (fysisk)person har avlidit, så uppstår en juridisk person som benämns som dödsbo. Dödsboet äger den fysiska personens egendom till dess att den överförts till sin nästa rättmätiga ägare jämte Arvsrättens aktuella bestämmelser. Processen att skifta äganderätten från den avlidnes egendom till nästa ägare kallas för Arvskifte.

De personer som kan göra anspråk på att vara sådana rättmätiga ägare till egendom genom arv benämns som dödsbodelägare eller som legatarie – beroende på ifall deras anspråk är grundat på släktskap eller att de omnämns i ett testamente. En dödsbodelägare kan vara en legatarie, men en legatarie som inte har släktband till de avlidne blir inte en dödsbodelägare. Ifall det finns flera personer som gör anspråk på arv från dödsboet, så kan någon av dessa personer begära att Tingsrätten förordnar om en Dödsboförrättare, som får ansvarsuppdraget att utreda vad dödsboet har för egendom att fördela, förvalta denna egendom samt vid behov driva juridisk process för dödsboet.